Certifierat slam bara bluff

I ett nytt nyhetsbrev från Gunnar Lindgren skriver han om en ny miljörapport om avloppsslam av Göran Petersson, professor i Kemi- och Bioteknik, Chalmers. Den nya rapporten visar att allt detta tal om "certifierat slam" är en kuliss som skall dölja att en rad verkligt riskabla miljöföroreningar, läkemedelsrester, hormoner, tungmetaller etc etc finns i de slam som nu skall spridas på svensk odlingsmark. Allt tyder på att halterna kan vara hur höga som helst - gränsvärden tycks saknas.

Hela certifieringsförfarandet är ett luftslott, som mindre kritiska jordbrukare låtit sig duperas av. Att reningsverken utformat sina egna regler för "certifieringen" är lika stötande som om tobaksindustrin skulle utforma sina egna regler för "certifierade cigaretter".

Slutsatser i rapporten :

- Slamspridning är ett grundskott mot det nationella
miljömålet giftfri miljö.

- Miljömässigt bättre alternativ gör slam oacceptabelt
som växtnäring.

- Certifiering enligt REVAQ innebär inte att spridning
av slam blir försvarbar.

- Slamspridning utsätter lantbruk och livsmedel för nya
oförutsedda miljörisker.

Läs rapporten här!

Det finns nu uppenbar risk att hormoner, flamskyddsmedel, dioxiner m m kan påvisas i våra livsmedel. Det är främst animaliska livsmedel som mejeriprodukter, ägg och kött som är känsliga för denna typ av ämnen. Även om halterna i det odlade fodret är låga, så ackumuleras de husdjuren och kan nå höga halter. Men även vegetabiliska oljor (t ex rapsolja) kan innehålla denna typ av riskabla ämnen.

Gunnar Lindgren skriver:

När det gäller kadmium tillämpar man i "certifierat slam" ett gränsvärde vid 72 milligram kadmium per kilo fosfor (enl 1998:944). Detta är skandalöst! Källseparerad urin har en halt lägre än 1 milligram per kilo fosfor. Ett års slamspridning med en kadmiumhalt vid exempelvis 40 mg kadmium per kilo fosfor, sprider lika mycket kadmium som 40 års spridning av källseparerad urin vid samma fosforgiva. Detta är upprörande med tanke på kadmiumproblemets allvar - njurskada, prostatacancer, livmodercancer. (Anm: Konstgödseln NPK ligger idag vid cirka 5 milligram kadmium per kilo fosfor.)

Kvarnindustrins och potatisodlingens produkter är känsliga. Men även barnmatstillverkarna måste agera för att få denna stora tillförsel av kadmium att upphöra. Det är viktigt att påpeka att kadmium och andra miljögifter som sprids med slammet, även söker sig till grödor på gårdar som inte tar emot slam. De kan komma med inköpt foder via djurgödsel, eller som luftnedfall eftersom vi vet att exempelvis klorerade miljögifter avdunstar, förflyttar sig och sätter sig på växternas vaxartade ytskikt.

Eftersom det mesta slammet alstras i de stora tätorterna, sprids de av transportekonomiska skäl just runt tätorterna. På detta sätt bildas ringar av föroreningar runt dessa. På kartor kan man redan idag se att kadmiumhalten runt Stockholm och Malmö är förhöjd om man jämför detta med halten in i de underliggande och opåverkade marklagren.

Hjälp till att hålla åkermark och livsmedlen rena

1. Välj ut tre livsmedelsföretag vars produkter ni köper. Ta reda på deras emailadresser.

2. Skriv ett eget brev och fråga om de har undersök om det finns slamföroreningar i deras produkter? Bifoga Göran Peterssons rapport.

3. Har de samma åsikt som vi konsumenter, att slam inte skall spridas på någon odlingsmark över huvud taget, då riskbla ämnen sprids ut över fastighetsgränserna? Är de medvetna om att t ex kadmium lagras upp i åkrar, där människor i framtiden skall framställa sin mat?

4. Vidarebefordra detta till vänner och bekanta!

Detta är en bra början på arbetet med att få ren växtnäring och ren mat, i stället för förorenad växtnäring och förorenad mat. Tack på förhand!

Bloggar: hälsa, samhälle, miljö, hälsa, politik, intressant