onsdag 26 mars 2008

D-vitaminbrist vanlig

D-vitamin och dess metaboliter utgör ett viktigt endokrint system med effekter på de flesta vävnader,inklusive hjärnans nervceller. Vårt lands geografiska läge(som begränsar tillgången på UV-ljustyp B), undvikande av sol och bristfällig kost har bidragit till att D-vitaminbrist är vanlig. Riskgrupper är särskilt äldre, över- viktiga, veganer,mörkhyade och beslöjade.

D-vitamininsufficiens är sannolikt en väsentlig riskfaktor för vanliga cancerformer och diabetes samt kardiovaskulära, autoimmuna och neuropsykiatriska sjukdomar.

Utökade förebyggande åtgärder och aktiv diagnostik och behandling av D-vitaminbrist skulle kunna förbättra folkhälsan. Ytterligare forskning behövs dock för att utveckla lämpliga rutiner för detta. I Sverige försvåras D-vitaminbehandling i dag av avsaknad av riktlinjer,höga kostnader för och bristande kapacitet för provtagning samt brist på lämpliga preparat.

Hur bildas D-vitamin?
Vi producerar själva D-vitamin i huden när den exponeras för ultraviolett ljus (UVB). Dessutom kan vi ta upp D-vitamin från kosten.

Eftersom UVB filtreras bort i atmosfären när solen står lågt, kan vi på våra
breddgrader bara bilda D-vitamin några timmar runt lunchtid under sommarhalvåret. Ju större exponerad hudyta desto mer D-vitaminsyntes,men efter en halvtimme uppstår ett jämviktsläge, varefter ingen ytterligare nettoproduktion sker. D-vitamintillgången påverkas alltså av klädstil och solningsvanor. Förmågan att bilda D-vitamin avtar med åldern, vilket gör befolkningens äldre särskilt utsatta för D-vitaminbrist. Hudfärg påverkar också upptaget av D-vitamin. Mörkhyade personer behöver 5-10 gånger längre tid i solen för att uppnå samma mängd. När mörkhyade invandrare från solrika länder hamnar i Skandinavien och fortsätter med sin traditionella, oftast D-vitamin- fattiga kost och dessutom beslöjar sig, blir svår D-vitaminbrist vanligt.D-vitamin- tillgången påverkas också av klädstil och solningsvanor. D- vitaminupptaget via huden varierar alltså med såväl latitud, årstid, väderlek, livsstil och ålder som hudfärg.

Rekommenderat intag
Livsmedelsverket rekommenderar idag ett intag av 10 mcg/dag upp till 2 års ålder och över 60 år samt till gravida och ammande kvinnor. För övriga anses 7,5 mcg vara tillräckligt.Fiskleverolja är rikast på D-vitamin, men har tyvärr en riskabelt hög A-vitaminhalt. Andra kostkällor är fet fisk (ål, lax, makrill, sill och sardiner men även några magra fiskar som ös och abborre), äggula, kantareller(särskilt trattkantareller), shiitakesvamp,D-vitaminberikade livsmedel och naturligt feta, sommarproducerade mjölkprodukter.

I princip kan varje sjukdomsbild som regelmässigt försämras under november-mars men förbättras i samband med solsemester och/eller har ökad frekvens bland ovanstående riskgrupper, misstänkas ha samband med D-vitaminunderskott. I primärvården bör man ha detta i åtanke och kontrollera deras S-25-OH-D vid muskelvärk, diabetes, övervikt, autoimmuna tillstånd (t ex MS, reumatisk värk,inflammatoriska tarmsjukdomar) cancer och depressivitet.

Dessa uppgifter är hämtade ut en artikel av Mats Humble, leg. läkare,specialist
i psykiatri(Läkartidningen, 2007-03-14).

Jag äter själv ett kosttillskott "Vitakalk" som innehåller både kalk och D-vitamin.

Inga kommentarer: