En aktivt förvaltad fond är hos storbankerna ofta tre–fyra gånger så dyr som motsvarande indexfond. Därmed finns en ekonomisk drivkraft för bankerna att slussa kunderna dit. Målet för varje aktiv fond är att slå det index fonden jämför sig med.
Facit är att 2004–2008 har bara 27 av cirka 270 aktivt förvaltade fonder slagit index . Det blir bara en på tio. Den bästa banken kommer upp i en av sju fonder medan den sämsta klarar en på fjorton. Med tanke på att alla fyra bankerna anser att deras förvaltare har presterat godkänt kan man undra var gränsen för underkänt går?
Cirka 90 av dessa fonder är blandfonder eller räntefonder. Inte en enda av dessa har lyckats med målet att slå jämförelseindex. Avgifterna äter helt enkelt upp den eventuella överavkastning som har genererats.
Slutsatsen blir att bankernas ständiga råd att satsa på aktiv fondförvaltning går på tvärs mot kundens intressen. I nio fall av tio betalar kunden för en utebliven prestation. Och när det gäller bland- och räntefonder är det tio fall av tio. Rena lurendrejeriet! Inte nog med att de tar ut oskäliga bonusar när det går dåligt, de lurar också fondsparare!
Det är Anders Andersson, Joel Dahlberg och Gunther Mårdner som skrivit artikeln för tidningen Driva eget, där Anders Andersson är redaktör. Läs också Joel Dahlbergs bok Bankbluffen. Definivt läsvård!
Bloggar: hälsa, samhälle, miljö, intressant, Göteborg, pengar ,ekonomi,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar