Dålig info om ytterdörrar

Vi ska köpa en ny ytterdörr till huset eftersom den nuvarande är sedan -75 och inte håller tätt. Jag tänkte beställa den via nätet, en helt vanlig slät ytterdörr av god kvalitet, till rimligt pris. Priserna varierar ,men ligger mellan ca 2500 - 10000 kr. Men problemet är att det är jättedålig information på om kvalitetsstandard, konstruktion, tillverkare mm vilket gör det svårt att jämföra mellan olika modeller. Jag har försökt få fram

VAD INNEBÄR P- , SFDK- och SS-märkning (Svensk standard)?

SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. För att läsa standarden på deras hemsida måste man tyvärr betala.

På Sveriges Tekniska forskningsinstitut (tidigare Statens provningsanstalt, SP) kan man läsa om P-märkningen, som är ett kvalitetsmärke. Det används för märkning av en rad olika produkter bland annat för fönster och dörrar.

P-märket på ett fönster eller en dörr innebär att konstruktionen har granskats mot grundläggande tekniska krav. De utgörs dels av krav på funktionen (luft- och regntäthet, säkerhet mot vindlast, öppnings- och stängningskraft, värmeisolering, kondenssäkerhet, hållfasthet m m), dels av krav på ingående material och komponenter (träprofiler, isolerrutor, tätlister, fogmassor, lim, beslag etc). Dessutom ställs krav på att tillverkaren genomför en egenkontroll av sin produktion som övervakas av SP genom kontrollbesök och stickprovsvis provning av produkterna. Möjlighet finns också för tillverkaren att i P-märkningen lägga in frivilliga tilläggskrav avseende bland annat brandskydd, inbrottsskydd eller luftljudsisolering. På märketiketten intill P-märket finns i så fall uppgift om den aktuella klassen som produkten uppfyller.

Det finns också en märkning som heter  SFDK , ett branschgemensamt system för att godkänna fönster och ytterdörrar på den svenska marknaden.

VAD INNEBÄR OLIKA KVALITETSKLASSER?

Om man t ex tar Swedoor, som är en känd tillverkare av ytterdörrar, så får man olika information beroende på om man går in direkt via deras egen hemsida eller via en återförsäljare. På Swedoors egen hemsida heter dörrserierna Advanced-line och Clever-line (tillverkaren heter då Jeldweeen). De redovisar vilka kvalitetsbestämmelser som finns och byggvarudeklarationer. De redovisar också SDFK-märkningen av deras dörrar. Jättebra!

Men vad som är konfunderande är att om jag vill köpa en Swedoor-dörr på en byggmarknad, t ex Villa-Fönster eller Beijers heter serierna helt plötsligt Classic, Function, Simplicity och Expression. Där står heller nästan ingen info om dörren. Mycket förvirrande! Betyder det att alla ytterdörrar från Swedoor har samma kvalitetsbeteckningar? Eller är dörrarna från byggmarknader och internethandel sämre?

SP och Diplomat , som är andra tillverkare), redovisar kvalitetsklass och konstruktion men säger inte vad det innebär. Dörrarna från SP verkar vara Svensk Standard (SS ) 3522, klass 3, medan Diplomats dörrar har SS 818103 klass 3. De följer alltså olika standard. Vad innebär det? Dåligt!

BRA INFO OCH TEST HOS ENERGIMYNDIGHETEN

Enerigimyndigheten har bra information och har också testat dörrar från några olika tillverkare. Här är några olika faktorer som avspeglar kvaliteten och som man kan jämföra mellan olika dörrar:

U-värde (W/m²K): U-värdet anger dörrens isoleringsförmåga, det vill säga ur mycket värme som passerar per kvadratmeter dörr när temperaturskillnaden är en grad mellan ute och inne. Det uttrycks som Watt per kvadratmeter, kelvin (K). Ju lägre siffra, desto bättre. U-värdet omfattar hela konstruktionen med karm. Ett litet runt eller halvmåneformat fönster i dörren försämrar U-värdet med ungefär en tiondel.

Lufttät vid +18ºC och -15ºC: Hur väl dörren sluter tätt mot listerna, så att det inte blir drag, eller att kyla släpps in. Med tanke på klimatet i Sverige måste dörren stå emot låga temperaturer. Därför är det viktigt att tätningslisterna har bra tätningsförmåga.

Regntäthet: Dörren måste hålla tätt så att fukt eller väta inte kommer in i konstruktionen. I testet utsätts dörren för häftigt "slagregn" under en viss tid. De vanligaste läckagevägarna är förbi tätningslisten mellan karm och dörrblad. Om dörren har fönster, genom glasinfogningen eller genom otätheter i karmens fogar. Det är särskilt allvarligt eftersom läckaget då kan skada intilliggande väggkonstruktion. Regntätheten mäts enligt en SIS-standard där 3B är lägsta godkända klass och 7B är högsta klass. Dörr godkänd enligt klass 7B är helt utan läckage.

Formstabilitet: Trä är ett levande material som kan ändra form i olika temperaturer och luftfuktighet. Man testar dörren i två olika klimatförhållanden, för att se om dörren håller formen eller om den skevar och buktar sig. Högst 4 mm buktighet och skevhet accepteras.

Stängningskraft: Hur tungt det är att stänga dörren. Högst 25 newton (N) är acceptabelt.

Material: Här anges vilka material som använts i dörrens ytskikt och isolering. De flesta dörrar är uppbyggda på samma sätt med en fiberskiva ytterst följd av en diffusionsspärr i plåt som ger dörren stabilitet. Därpå kommer ett isoleringsmaterial som oftast består av cellplast eller träfiber. Materialet påverkar främst U-värdet. Vilket material tröskeln har också betydelse, liksom vilken typ av glas som använts. I regel gäller att ju större fönster, desteo sämre värmeisoleringsförmåga.

Garanti: Olika tillverkare erbjuder olika garantier. En formgaranti på 10 år är vanligt. Men det finns det som har 15 år också (Swedoor).

Sammanfattningsvis är det inte lätt för konsumenten att köpa ytterdörr via nätet och antagligen lika illa på byggmarknaden.Vilken röra!

Bloggar: samhälle,konsument, reklam, marknadsföring, Konsumentmakt, Konsumenter, konsumenträtt, konsumentupplysning