Lätt att fuska med forskning

Tidningen Forskning& Framsteg skriver om hur lätt det är att fuska inom forskningen. Det är sanningen som får stryka på foten när kortsiktiga mål eller andra särintressen sätts i första rummet. I majnumret av den amerikanska medicinska tidskriften JAMA redovisar två forskare en genomgång av rapporter om läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar. De kliniska försök som är finansierade av läkemedelsindustrin redovisar mer positiva resultat för verkan av deras nya läkemedel än samma försök som har finansierats på annat sätt. Studien visar sålunda att kommersiella drivkrafter bakom verksamhet kan påverka resultatet av kliniska prövningar.

När forskarsamhällets förmåga att hålla rent sviktar, uppstår frågan hur utbrett fusket egentligen är. Det vet ingen, för vad är fusk egentligen?

• FFP - fabricering, förfalskning och plagiering. Fabricering är rena bedrägerier, man hittar helt sonika på, som den så kallade söndagsforskningen. Förfalskning innebär att resultat manipuleras på olika sätt, som när man bara plockar fram gynnsamma värden, fogar ihop mätdata från flera försök, ja, fixar och trixar så att man får fram det man vill. Att plagiera innebär inte bara att kopiera andras text, utan mer generellt att ta över andras idéer, tillvägagångssätt och annan egendom från tankarnas värld.

• Vanligt är att man luras om vilka det är som har gjort jobbet, och det kommer helt irrelevanta namn som medförfattare till artiklar.

• Publish or perish, publicera eller försvinna, är vad som gäller i dag. Varje publikation räknas in i meritlistan, vilket har fått som effekt att man gärna mångfaldigar sina alster genom att dela upp samma studie i flera olika artiklar. Det går också att få med sitt namn på författarlistan till andras artiklar, utan att egentligen ha medverkat till dem.
  

De rådande vetenskapsidealen som ska garantera att vetenskapen utvecklas på ett hederligt sätt, härstammar från den amerikanske vetenskapssociologen Robert Merton. För över sextio år sedan beskrev han vetenskapen och dess självkorrigerande mekanismer, som består av den kollegiala bedömningen, referentsystemet och reproduktionen av forskningsresultat och skyddar forskningen från bedrägerier. Idealen var i lika stor grad en beskrivning av hur forskning bedrivs som önsketänkande.Den granskande kritiska verksamhet är ideell och innebär att experter ägnar sig åt att bedöma andras insatser, tilldela forskningsanslag och tjänster och mycket annat.

Nu är granskarnas huvuduppgift att bedöma om det är bra forskning som beskrivs i artiklarna, om metoderna är relevanta och resonemangen håller ihop. Själva rådata verifieras däremot aldrig. Att begära in labbrapporter eller annat bakgrundsmaterial skulle uppfattas som en provokation. Med den lavinartade ökningen av artiklar blir granskningsarbetet näst intill oöverstigligt för många. Därför kan fusk passera, sägs det.

Bloggar: hälsa, samhälle, sjukdom, forskning, sjukvård, sjukdom